Sjukfrånvaron ökar då kravet på läkarintyg mildras

Kravet på sjukintyg påverkar sjukskrivningens längd

Då kravet på läkarintyg mildrades vid ett experiment ökade sjukfrånvaron markant. Sjukfrånvarons medellängd ökade från 11,86 till 12,64 dagar, eller med 6,6 procent. Tydligt är också att sannolikheten att återgå till arbete är störst dagen innan läkarintyget måste uppvisas. Hur ofta individerna blev sjukskrivna påverkades däremot inte, vare sig under eller efter experimentperioden. Männens sjukskrivning ökade betydligt mer än kvinnornas. En förklaring kan vara att kvinnor har högre moral; en annan att gruppen sjukskrivna män inte är direkt jämförbar med sjukskrivna kvinnor då män är sjukskrivna i mindre utsträckning än kvinnor. Inga skillnader i effekten kan påvisas för olika inkomst- och åldersgrupper.

Kraftiga ekonomiska effekter av minskad kontroll

Experimentet innebar längre sjukperioder men färre läkarbesök. Kostnaden för de längre sjukperioderna uppskattas till sex gånger högre än den potentiella besparingen av färre läkarbesök. Rapporten visar även att om svenskarna år 1988 varit tvungna att uppvisa ett läkarintyg från tredje dagen, som i många andra europeiska länder, skulle sjukfrånvaron i Sverige ha varit ungefär tio procent lägre än med krav på läkarintyg från åttonde dagen.

Bakgrund och metod

Rapporten bygger på ett experiment som omfattade cirka 300 000 individer i Jämtlands län samt Göteborgs kommun under 1988. De sjukförsäkrade slumpades i en behandlingsgrupp och en jämförelsegrupp. Behandlingsgruppen behövde inte uppvisa ett läkarintyg förrän efter 14 dagars sjukskrivning, för jämförelsegruppen gällde den sedvanliga sjudagarsperioden. Under 1988 ersatte försäkringskassan inkomstbortfall vid sjukfrånvaro fr o m den första dagen, dvs ingen karensdag fanns i försäkringen. Varken resultaten eller något annat material från experimentet har tidigare publicerats.