Snabbhetspremien negativ för barnens utbildning

Snabbhetspremien ledde till att syskonen föds tätare

När den så kallade snabbhetspremien infördes 1980 blev det ekonomiskt fördelaktigt för kvinnor som arbetade innan första barnet att föda nästa barn inom 24 månader. Reformen minskade avståndet till nästa syskon med i genomsnitt ett halvår. Den ledde dock inte till att familjerna fick fler barn. Rapportförfattarna finner att barn till de mammor som födde nästa barn inom 24 månader hade 10 procentenheter minskad sannolikhet att uppnå teoretiskt gymnasium. Det motsvarar ungefär 1 000 barn per år.

Är det förändringar i födelseavstånd som förklarar den lägre utbildningsnivån?

Andra faktorer än avståndet mellan syskon kan naturligtvis ha påverkat barnens skolgång.
– Vi har undersökt en rad alternativa förklaringar och tror t.ex. inte att det beror på familjestorlek, kommunernas resurser till skolan, antalet skilsmässor eller föräldrarnas olika utbildningsnivå, säger Peter Skogman Thoursie som är en av forskarna bakom rapporten. Kanske påverkas det äldre syskonet av att föräldrarna får mindre tid och kraft i en viktig fas av barnets utveckling, vilket skulle kunna försämra barnets förmåga till inlärning.

Jämförelser mellan två olika grupper

Rapportförfattarna studerar samtliga födslar i Sverige under 1968–1987. Kvinnor födda i Norden jämförs med kvinnor födda utanför Norden. Grupperna har väldigt olika arbetskraftsdeltagande och de nordiska mammorna som i större utsträckning arbetar borde påverkas mer av reformen än de utomnordiska. Innan snabbhetspremien hade de båda grupperna en likartad utveckling. Efter reformen fick mammorna födda i Norden barn tätare, medan mammorna från utomnordiska länder inte förändrade sitt beteende.