Undantagsregeln för småföretag fick litet genomslag

Möjligheten för företag med högst 10 anställda att undanta två personer från regeln sist-in-först-ut har givit få mätbara resultat. Andelen nyanställningar har blivit densamma. Lägre anställningskostnader skulle annars kunna leda till att fler anställs samtidigt som fler får lämna företagen. Rapportförfattarna finner inte heller att arbetsgivarna minskat antalet anställda för att kunna omfattas av undantaget. Undantagsregeln ökade dock avgångar för 55–64-åringarna något.

– Effekten av undantagsregeln för andelen äldre som lämnade företagen är förvånansvärt liten, menar Peter Skogman Thoursie en av författarna till rapporten. Det huvudsakliga resultatet är att vi inte hittar någon effekt; regeln verkar ha spelat ut sin roll redan innan undantaget.

Lätt att kringgå ”sist-in-först-ut” redan tidigare

Arbetsgivarna har redan innan undantaget kunnat kringgå sist-in-först-ut-regeln. Bland annat genom att via förhandlingar med fackföreningen göra turordningskretsarna så pass snäva att företaget ändå kan behålla nyckelpersoner med kort anställningstid. Det kan vara ett skäl till att undantagsregeln inte fått ett så stort genomslag.

Bakgrund

Sist-in-först-ut-regeln är en grundsten i lagen om anställningsskydd och innebär att den sist anställde får lämna företaget först vid nedskärningar. Regeln betyder att företag inte alltid kan behålla den anställde som är mest betydelsefull. I januari 2001 infördes undantagsregeln som innebär att företag med högst 10 anställda får undanta två personer från sist-in-först-ut-regeln.

Jämförelser av likartade företag med olika storlek

Rapportförfattarna jämför hur företag anställer strax före (1999–2000) och strax efter undantagsregeln (2001–2002). Datamaterialet består av nyanställningar och avgångar i samtliga svenska företag med 2–20 anställda.