Vad styr arbetsförmedlarna?

Målen ska styra arbetsförmedlingarnas arbete

Mål- och resultatstyrning är det främsta sättet att styra arbetsförmedlarnas arbete. I rapporten undersöks arbetsförmedlarnas syn på regeringens och Ams mål att: i) 85 % av arbetsgivarna ska ha fått tillräckligt med arbetssökande; ii) 75 % av de arbetssökande ska ha en individuell handlingsplan; iii) 70 % av de som slutat en arbetsmarknadsutbildning ska ha ett arbete inom 90 dagar; iv) maximalt 36 000 personer ska vara långtidsinskrivna per månad.

Arbetsförmedlarna känner till målen och diskuterar måluppfyllelsen regelbundet
Arbetsförmedlarna känner till målen och framförallt vilka resultat de når. Måluppfyllelsen diskuteras varannan vecka med chefen på arbetsförmedlingen. Positiva resultat är viktiga för chefen och därigenom för kontorets anställda.

Förmedlarna är inte negativa till målen, men anser att mätningen kan förbättras
Arbetsförmedlarna uttrycker sällan principiell kritik mot målen. De riktar däremot i flera fall kritik mot hur måluppfyllelsen mäts. Flera arbetsförmedlare anser att mål (iii) mäts trubbigt, ingen hänsyn tas t ex till om den arbetssökande haft arbete i anslutning till mättillfället. De enkätundersökningar som mäter mål (i) och (ii) gör det svårt för arbetsförmedlarna att tolka resultaten och att veta hur arbetet rent praktiskt kan förbättras.

Exempel från arbetsmarknadsutbildningen på hur målen påverkar vardagen
För att uppnå ett gott resultat för mål (iii) vill arbetsförmedlarna att deltagarna ska stå nära arbetsmarknaden. De styr också tid och insatser mot dem som avslutat en utbildning, och kan kräva att arbetssökande tar arbeten som de inte utbildat sig till. Detta visar att målet har genomslag.

Formella diskussioner om målen, informella om regeltillämpning och bemötande
Hur reglerna ska tillämpas och hur de arbetssökande ska bemötas diskuterar arbetsförmedlarna främst med sina kollegor. Hur de ska motivera hur en regel tillämpas i ett enskilt fall förankrar de emellertid ofta hos sin chef.

Metod

Resultaten bygger på intervjuer med nitton förmedlare på fyra kontor i ett län. Resultaten kan därför inte generaliseras till alla arbetsförmedlare i landet men manar till eftertanke. Frågor har ställts om synen på mål, regler, kollegor, chef och arbetssökande.