Viktigt för flyktingar möta god arbetsmarknad

Studien visar att flyktingar som kommer till Sverige när förutsättningarna på arbetsmarknaden är goda i landet som helhet har högre sysselsättning och högre förvärvsinkomster även på längre sikt än personer som kommer till Sverige i dåliga tider. Samma mönster finns på lokal nivå. De som har sin första bostad i en region med hög arbetslöshet klarar sig sämre åtminstone under sina första tio år i Sverige jämfört med de som kommer till mer gynnsamma förutsättningar.

Resultaten visar att det finns effekter av det första mötet med arbetsmarknaden som kvarstår även sedan konjunkturläget förändrats. Effekterna är stora och håller i sig över tiden. Till exempel kan grupper som bosätter sig i en region där den lokala arbetslösheten är en procentenhet högre jämfört med ett annat alternativ, förväntas ha ungefär fyra procentenheter lägre sysselsättning efter åtta år i Sverige. Effekterna på förvärvsinkomster bland dem som arbetar är också stora. Samma jämförelse som ovan pekar på mer än tio procent lägre årsinkomster.

En slutsats från studien är att fungerande stödåtgärder för flyktingar är ännu viktigare i lågkonjunkturer. Regeringar som väljer att försöka styra var nyanlända invandrare ska bo, bör inrikta sig på regioner med gynnsamma arbetsmarknadsförutsättningar. Rapporten visar att de första möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan påverka individens ställning under lång tid.

Bakgrund

Studien baseras på 47 000 individer som fick uppehållstillstånd som flyktingar under perioden 1987–91. Personerna följs från invandring till och med 1998, dvs som minst sju år efter invandringsåret och som mest elva år. Undersökningen utnyttjar att individerna hann tillbringa olika lång tid i Sverige innan 1990-talets lågkonjunktur försämrade möjligheterna på den nationella arbetsmarknaden. Dessutom jämförs personer som invandrade samma år, men som mötte olika regionala förutsättningar.