Alkoholprevention i mödravården ger friskare barn

Den svenska mödravården införde år 2004 ett nytt alkoholpreventivt program där strukturerade frågor om alkoholvanor (AUDIT-screening) används för att identifiera kvinnor med behov av stöd och där motiverande samtal (MI) används som ett verktyg för att stödja beteendeförändringar hos kvinnor med ett riskfyllt alkoholbruk.

Färre barn behövde läkemedel och sjukhusvård under sitt första levnadsår

Programmet tycks ha förbättrat barnens hälsa. Under det första levnadsåret hade barn vars mammor deltagit i programmet färre infektioner, färre utskrivna receptbelagda läkemedel och cirka 7,5 procent lägre risk att bli inlagda på sjukhus till följd av skador och olyckor. Resultaten tyder på att programmet påverkat alkoholkonsumtionen både under graviditeten och efter födseln.

Det är framförallt barn till unga kvinnor och kvinnor med låga inkomster som mer sällan lades in på sjukhus. Ytterligare ett tecken på förändrade levnadsvanor är att färre behandlade mammor rökte under graviditeten, något som kan hänga samman med minskad alkoholkonsumtion.

– Våra resultat visar att mödravårdens arbete med att påverka gravidas alkoholbeteende tycks ha bidragit till mindre alkoholexponering och säkrare och bättre tidig uppväxtmiljö, säger Anna Sjögren som är en av forskarna bakom studien. Vi är intresserade av barns humankapitalutveckling eftersom vi vet att den påverkar hur det går i skolan och längre fram i livet. Hälsan från födseln och tidigt i livet en viktig pusselbit.  

Data och metod

Det nya programmet infördes gradvis vid svenska mödravårdsmottagningar, vilket gör det möjligt för forskarna hitta effekten av arbetssättet genom att jämföra områden som infört respektive ännu inte infört programmet. Rapportförfattarna studerar cirka 270 000 förstföderskor i 245 kommuner. De använder information om sjukhusinskrivningar och läkemedelsförskrivning för barn under 2003–2009, samt enkäter med mödrarna.