Arbetsmarknadsutbildning ger högre inkomst och sysselsättning på sikt

Rapportförfattarna finner att de som började på en arbetsmarknadsutbildning under perioden 1996–2002 på lång sikt hade högre inkomst än jämförbara arbetssökande som inte deltagit i en arbetsmarknadsutbildning. Direkt efter utbildningen gick inkomsten ner för deltagarna, troligen eftersom de under tiden i utbildningen sökt arbete i mindre utsträckning än jämförelsegruppen och därför blivit kvar i arbetslöshet. Efter fyra år hade deltagarna hämtat in skillnaden och hade 13 procent högre inkomst. Nio år efter utbildningen var inkomsten cirka 8 procent högre i deltagargruppen. Sett över en tioårsperiod var den totala inkomstökningen drygt 90 000 kronor för en genomsnittlig deltagare. Andelen sysselsatta ökade och andelen med försörjningsstöd minskade.

– Utbildningen tycks ge de arbetssökande kunskaper och erfarenheter som är viktiga på arbetsmarknaden, säger rapportförfattaren Johan Vikström. Deltagarnas ställning förbättrades och effekten var kvar under lång tid. Våra resultat kompletterar därför många av de studier som gjorts med kortare uppföljningshorisont och där resultaten har varit mer varierande.

Effekterna varierar över tid

Samtliga år under den lite längre tidsperioden 1996–2010 har utbildning haft en positiv effekt på deltagarnas arbets­inkomst tre år efter påbörjad utbildning, men effektens storlek varierar. Forskarna hittar inget samband mellan programvolym och hur programmen fungerar, men drar slutsatsen att lågkonjunkturen i samband med finanskrisen bidrog till att effekterna av arbetsmarknadsutbildning gick ner. Effekterna är genomgående större för män än för kvinnor.

Hur mäts effekterna av arbetsmarknadsutbildning?

I rapporten studeras nästan 90 000 deltagare i arbetsmarknads­utbildning 1996–2002/2010. Dessa jämförs med arbetssökande som inte deltagit i utbildningen. I huvudsak används data från Arbets­förmedlingens regis­ter tillsammans med detaljerad information om deltagarnas sysselsättningshistorik från SCB.