Förändringar i a-kassan ledde till minskad social trygghet bland utrikes födda

I januari 2007 höjdes avgifterna i a-kassan kraftigt samtidigt som reglerna i arbetslöshetsförsäkringen förändrades och ersättningsnivån vid arbetslöshet sänktes. De försämrade villkoren ledde till att många lämnade försäkringen, och anslutningsgraden minskade från ungefär 80 till 70 procent mellan 2006 och 2009.  

Att färre arbetslösa var medlemmar i en a-kassa och därför hade rätt till ersättning märktes på a-kassornas utbetalningar. I genomsnitt minskade andelen inkomstrelaterade utbetalningar från a-kassan med 2,5 procentenheter under perioden 2007–2012 jämfört med perioden 2002–2006. Minskningen var betydligt större bland utrikes födda arbetslösa som bott en kortare tid i Sverige och bland dem som var födda i länder utanför Europa. I dessa grupper minskade de inkomstrelaterade utbetalningarna från a-kassorna med upp till 7 procentenheter. Skillnaderna kvarstår när rapportförfattaren tar hänsyn till att grupperna skiljer sig åt på olika sätt.

–Fler utrikes än inrikes födda gick ur a-kassan när den blev dyrare, säger Lutz Gschwind som skrivit rapporten. Det leder till att inkomstskillnaderna mellan in- och utrikes födda blir större vid arbetslöshet.

–Givet den rätt stora avgiftshöjningen är det inte så förvånande att man lämnade försäkringen när den blev mindre förmånlig. Egentligen förvånar det mig mer att så många inrikes födda med låga löner och liknande ställning på arbetsmarknaden som de utrikes födda stannade kvar. Troligen beror det på att det är en etablerad social norm i Sverige att vara med i a-kassan fortsätter rapportförfattaren.

–Att både ekonomiska och sociala drivkrafter spelar roll för om en arbetstagare är medlem i a-kassan eller inte tycker jag är en viktig slutsats av min forskning, avslutar Lutz Gschwind.

Bakgrund, metod och data

Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar – en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring som kräver medlemskap i en arbetslöshetskassa. I rapporten studeras den senare delen av försäkringen. Analyserna bygger på en metod där man mäter skillnader mellan grupperna före och efter förändringarna 2007. Datamaterialet består av ungefär 845 000 individer och kommer huvudsakligen från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.