Kommunalt sommarjobbsprogram leder till lägre framtida inkomster

Varje sommar anställer Stockholms stad drygt 7 000 ungdomar 16–19 år i ett feriejobbsprogram där de unga gör kvalitetshöjande sysslor inom till exempel barnomsorg, äldrevård eller renhållning. År 2018 budgeterades cirka 100 miljoner kronor för verksamheten. Rapportförfattarna jämför de som fick ett lågt slumpnummer och därmed lägre sannolikhet att få ett erbjudande med de som fick ett högt nummer och hög sannolikhet att få ett jobberbjudande.

Högre lön första året

De som fått ett erbjudande hade samma år 4 000–8 000 kronor högre årsinkomst än jämförelsegruppen, vilket motsvarar cirka 25–50 procent av ansökningsårets genomsnittliga inkomst. Den högre inkomsten beror på att ett jobberbjudande garanterar ett relativt välbetalt kommunalt programjobb.

Lägre inkomst på sikt för unga män

Åren efter programmet leder dock till lägre inkomster för de som deltagit. För 20–23-åringar minskar deltagarnas löneinkomster med cirka 10 000 kronor per år, eller 8,5 procent. Andelen som har ett jobb är lika stor i båda grupperna.

Unga män som gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram förlorar mest, liksom de som före programmet redan hade haft ett extrajobb och kontakter på arbets­marknaden. Unga kvinnor och de som gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram fick ingen statistiskt säkerhetsställd framtida löneminskning efter ett jobberbjudande.

Mindre kontakter med privat sektor?

De som fick kommunala sommarjobb arbetade fram till 23 års ålder oftare i offentlig sektor, de jobbade oftare deltid och med mindre kvalificerade arbets­uppgifter.

–Vi tolkar det som att ungdomar som inte erbjuds ett programjobb oftare får erfarenhet från den privata sektorn, vilket i sin tur ökar sannolikheten att få ett mer kvalificerat jobb på heltid direkt efter gymnasiet, säger Björn Tyrefors som är en av två rapportförfattare.

Ingen effekt på ungdomarnas utbildning, brottslighet eller hälsa

Det finns inga indikationer på att ett jobberbjudande leder till mindre kriminalitet, bättre hälsa eller förändrat universitetsdeltagande.

De med svagast bakgrund studeras inte

Ungdomar som hoppat av gymnasiet, samt ungdomar med funktionsvariationer eller dokumenterade sociala problem var garanterade ett programjobb och har därför inte kunnat studeras. De utgör cirka 7 procent av en åldersgrupp.

–Det är möjligt att jobbprogrammet hade varit bra för socioekonomisk svagare ungdomar, men det kan vi alltså inte studera här då vår metod bygger på att ungdomar slumpats in i programmet, avslutar Björn Tyrefors.

100 000 ansökningar

Datamaterialet består av alla som sökte sommarjobb 2012–2018, totalt närmare 100 000 ansökningar av omkring 50 000 ungdomar. Övrig data tas från Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen. Ungdomarna följs fram till 2020.