Nationell satsning på matematik lyfte kunskaperna

Mellan 2013 och 2016 genomfördes fortbildningen Matematiklyftet i svenska skolor. Under ett års tid arbetade matematiklärare tillsammans för att utveckla sin undervisning. Syftet var att förbättra undervisningen och öka elevers kunskaper i matematik.

Satsningen lönsam för samhället

Grundskolor som deltog i Matematiklyftet fick bättre resultat på nationella prov i matematik. I genomsnitt höjdes betygen för en av femton elever. Resultaten förbättrades mest för elever i lägre årskurser.

– Det är en ganska liten ökning och kan inte förklara svenska elevers resultatuppgång i de internationella kunskapsmätningarna PISA och TIMSS, säger Björn Öckert som är en av forskarna bakom rapporten.

– Men våra beräkningar visar ändå att satsningen är en lönsam affär för samhället, fortsätter han.

Resultatökningen håller i sig

Skolor som genomförde fortbildningen har bättre matematikresultat ännu 4–5 år senare.

– Undervisningen har förändrats varaktigt, säger Erik Grönqvist som är en annan av rapportförfattarna. Vi ser att matematiklärare aktiverar och involverar sina elever mer på lektionerna än tidigare.

En målsättning var att lärare skulle fortsätta utveckla sin undervisning tillsammans även efter att fortbildning avslutats, men så blev det däremot inte.

– Rektorer behöver antagligen avsätta både tid och resurser för att hålla igång samarbetet mellan lärare, menar Erik Grönqvist.

Svagare elever gynnades inte

Svagare elever drog inte nytta av Matematiklyftet.

– Det är möjligt att de nya undervisningsformerna inte passade alla elever, säger Olof Rosenqvist som också har skrivit rapporten.

Matematiklyftet i grundskolan

Utvärderingen av Matematiklyftet omfattar omkring 3 800 grundskolor under läsåren 2010–2019. Rapportförfattarna jämför resultatutvecklingen för skolor som deltog i satsningen med utvecklingen för skolor som inte deltog.