Ökad tudelning på svensk arbetsmarknad

Den svenska arbetsmarknaden är mycket stark, med högt arbetskrafts­deltagande och hög sysselsättning relativt andra EU-länder. Det som står ut särskilt är det höga arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor och äldre. Ett annat utmärkande drag är att Sverige har den lägsta lönespridningen och den lägsta andelen lågkvalificerade jobb inom EU. Den låga lönespridningen står dock i kontrast till att inkomst­skillna­derna ökat påtagligt under senare år.

– Den ökade inkomstspridningen beror delvis på ökade skillnader i inkomster bland dem som har respektive inte har ett arbete, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom rapporten.

Samtidigt som betydelsen av att ha ett jobb har ökat, har många svårt att komma i arbete. Rapporten pekar på att 20 procent av ungdomarna och
40 procent av de flyktinginvandrade har mycket stora problem att ta sig in på arbetsmarknaden. Författarna diskuterar om utbildning, sänkta löner och lägre kvalifikationskrav kan bidra till att underlätta situationen för grupperna som har svårt att komma in.

– Det är inte troligt att situationen kan lösas genom ett enskilt "alexanderhugg", säger Lena Hensvik. Varken förändrade lönekostnader, reformerat gymnasium eller åtgärder inom etableringen löser det helt, det behövs troligtvis förändringar på olika områden samtidigt.

Data och metod

Rapportförfattarna använder både officiell statistik och egna bearbetningar av SCB:s registerdata för att belysa situationen på svensk arbetsmarknad. Eftersom Sverige för närvarande befinner sig i en högkonjunktur ges utöver det aktuella läget en sammanfattning av situationen under de senaste tio åren. Den över­gripande bilden är dock likartad om man beskriver den mest aktuella statistiken eller om man studerar en lite längre tidsperiod. Vid internationella utblickar ligger fokus på jämförelser med situationen för de europeiska grannarna (EU, ett genomsnitt av Norge–Finland–Danmark samt Tyskland).