Små förbättringar av skolresultaten när mellanstadieelever ges en egen dator i skolan

Många huvudmän och skolor har valt att ge eleverna tillgång till varsin personlig dator eller surfplatta. Satsningarna brukar kallas ”en elev, en dator” (1:1). Satsningar av detta slag är vanligare bland äldre elever, men andelen mellanstadieelever som fått en dator eller surfplatta från skolan har ökat från 16 till 49 procent mellan 2012 och 2018, enligt siffror från Skolverket.

Datorerna får en mer framträdande roll i undervisningen

Rapportförfattarna finner att datorerna har en tydligare och mer betydelsefull roll i undervisningen på skolor där eleverna har varsin dator. Datorerna används dock på ungefär samma sätt som då datortillgången är mer begränsad – främst för att söka information och skriva texter.

– Precis som man kan förvänta sig tycks satsningar på att ge elever en egen dator leda till att datorer får en större roll i undervisningen, säger Martin Lundin, en av rapportförfattarna. Lärarna upplever också att det blir lättare att elevanpassa och variera undervisningen. Däremot kan vi inte se att elever på 1:1-skolor upplever att undervisningen är mer varierad eller att studie­motivationen är högre.

Inga större effekter på studieresultaten

Elevernas resultat på nationella prov i engelska och matematik i årskurs 6 påverkas i genomsnitt inte av 1:1-satsningar. Det finns dock tendenser till något förbättrade genomsnittliga resultat i svenska, även om det finns en viss osäkerhet i dessa analyser.

Ett tydligt resultat är att barn till högutbildade får ett något bättre resultat i svenska och engelska när de har egen dator. För barn till föräldrar som har högst gymnasieutbildning är resultaten osäkra.

Elever på skolor som har fått resurstillskott från kommunen för sina 1:1-satsningar lyckas även något bättre än elever på andra skolor.

–Det skulle kunna bero på att skolorna i mindre utsträckning behövt dra in på något annat för att finansiera datorinköpen, säger Caroline Hall, en annan av författarna.

IFAU har tidigare genomfört en likartad analys av högstadieelever (se Rapport 2019:29). Den övergripande slutsatsen från de två studierna är liknande – att det går ungefär lika bra på de nationella proven för elever på 1:1-skolor och elever på andra skolor – men med vissa tecken på att effekterna är något mer positiva bland mellanstadieelever.

Drygt 50 000 elever följs

Undersökningen är den första stora svenska studien som fångar hur 1:1 påverkar mellanstadieelevers skolresultat. Information om förekomsten av 1:1 i årskurs 4–6, under perioden 2009–2020, har samlats in från 270 skolor och drygt 50 000 elever. Uppgifterna har på elevnivå kopplats till olika nationella register, till exempel resultat på nationella prov. För att studera effekterna av 1:1 jämförs hur studieresultaten utvecklas över tid på skolor som infört 1:1, med motsvarande utveckling på jämförbara skolor utan en 1:1-satsning.

I rapporten används även ett enkätmaterial från Skolverket (”Attityder till skolan”) med ett riksrepresentativt urval av elever i årskurs 4–6 från åren 2012, 2015 och 2018, som innehåller frågor om elevernas skolgång samt om de fått eller fått låna en personlig dator. Slutligen bygger studien även på intervjuer med 18 lärare och 10 rektorer på mellanstadieskolor som har och inte har 1:1.