Reservationslönen samvarierar med a-kassenivån och chansen att få jobb

Hur snabbt en arbetssökande går tillbaks till arbete beror på många saker. Reservationslön, den lägsta lön som en individ är villig att arbeta för, är en av flera faktorer som kan spela roll. Hur hög eller låg denna lönenivå är beror till exempel på vilken inkomst individen får som arbetslös och hur viktigt arbetet är för den sociala identiteten. En hög reservationslön tänks leda till att den arbetssökande inte söker vissa arbeten, eller inte accepterar ett erbjudet arbete.

Rapportförfattarna studerar med hjälp av enkäter reservationslönen hos nästan 2 600 arbetslösa under 1996 och 1997. De undersöker sambandet mellan a-kassa, självskattad reservationslön, sökintensitet och betydelse av arbete. Resultaten är beskrivande och syftar inte till att fånga orsakssamband.

Högre a-kassa samvarierar med högre reservationslön

Rapportförfattarna finner att en högre a-kassa samvarierar, korrelerar, med en högre reservationslön. Hur psykosocialt viktigt arbetet är för individen är inte lika tydligt kopplat till hur högt eller lågt reservationslönen sätts.

Både nivån på a-kassan och hur viktigt arbete är för individen korrelerar med individens sökintensitet. Relativt hög a-kassa och lägre egenupplevd betydelse av jobb hänger samman med lägre sökintensitet. Hur hög reservationslönen är hänger dock inte samman med sökintensiteten. De som har en hög reservations­­lön uppger att de använder lika mycket tid för att söka jobb som de med låg reservationslön.

Jobbchanserna samvarierar med reservationslönen men inte med en rad andra faktorer

Författarna ser ett samband mellan högre reservationslön och minskade jobbchanser. Även den sökandes utbildning och den lokala arbetslöshetsnivån korrelerar med chansen att få jobb. Däremot finner de i sitt material inget tydligt samband mellan jobbchanserna och hur många timmar de sökande uppger att de använder för att söka jobb, deras upplevda behov av jobb eller nivån på a-kassan.

– Kanske skulle dessa faktorer ha haft större betydelse för jobbchanser om studien genomförts i mer gynnsamma tider.  Den period vi undersöker mot slutet av nittiotalet hade en relativt hög arbetslöshet, säger Madelene Nordlund.

Data och något om metoden

Datamaterialet samlades in 1996 och 1997 och består av enkätfrågor med cirka 2 600 arbetssökande, kompletterat med data från Arbetsförmedlingen. Författarna studerar samband, korrelationer, mellan olika variabler.