Inga förbättrade studieresultat med en dator per elev

Högstadieelever som blivit tilldelade en egen dator eller surfplatta av skolan får varken bättre eller sämre resultat på de nationella proven i engelska, matematik eller svenska än elever som inte fått en dator eller surfplatta. Det spelar inte heller någon roll för hur stor andel som går vidare till ett nationellt program på gymnasiet.

- En satsning på ”en elev, en dator” tycks inte förbättra kunskaperna generellt, något som ibland förs fram vid sidan av argumentet att det ska stärka elevers förmåga att använda digital teknik. Det betyder dock inte att datorer i undervisningen inte har några effekter på elevernas kunskaper då i princip alla skolor använder datorer idag, säger Martin Lundin som är en av flera rapportförfattare.

Tendens till ökade skillnader mellan elever med olika bakgrund

Det finns tecken på att skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund ökar. Elever som gått på en skola som har satsat på egna datorer till eleverna och vars föräldrar högst har en gymnasieutbildning får något sämre resultat på det nationella provet i matematik. Sannolikheten att påbörja ett studieförberedande program på gymnasiet sjunker också något för den här gruppen.

–Att förse alla elever med en egen dator eller surfplatta tycks inte bidra till att jämna ut skolresultat mellan elever med olika föräldrabakgrund, säger Caroline Hall. Våra resultat tyder snarare på det omvända.

Tecken på sämre resultat för plattor

-Vi ser också vissa tecken på att surfplattor kan leda till sämre resultat på det nationella provet i svenska, säger Caroline Hall. Men det rör sig om relativt få skolor i vårt urval så här behövs mer forskning innan säkra slutsatser kan dras.

Högstadieskolor i 26 kommuner

Undersökningen är den första stora svenska studien som fångar hur ”en elev, en dator”-satsningar (1:1) påverkar elevers skolresultat. Information har samlats in från högstadieskolor i 26 kommuner för perioden 2008–2016. Dessa enkätdata har länkats till registerdata med exempelvis resultat på nationella prov, uppgifter om gymnasieval och olika typer av bakgrunds­information. För att fånga effekter av 1:1 jämförs hur studieresultaten utvecklas över tid på skolor som infört 1:1, med motsvarande utveckling för en kontrollgrupp av skolor utan denna typ av satsning. Totalt ingår 161 högstadieskolor och omkring 50 000 elever i undersökningen.