Om beskattningen av medel- och höginkomsttagares arbetsinkomster

Rapportförfattarna gör först en historisk översikt som visar att de särdrag som finns i svensk inkomstbeskattning ofta har vuxit fram gradvis. De presenterar sedan grundtankarna i teorin om optimal inkomstbeskattning.

–Ett viktigt syfte med rapporten är pedagogiskt, säger Håkan Selin som är en av rapportförfattarna. Vi vill illustrera ett antal viktiga lärdomar utifrån modern skatteforskning för såväl praktiker, nationalekonomer och studenter som för beslutfattare och den samhällsintresserade allmänheten.

Forskarna analyserar det svenska skattesystemet utifrån teorin om optimal inkomstbeskattning. Grundtanken är att staten vill omfördela mellan rika och fattiga, men att omfördelning har en ofrånkomlig kostnad: höga marginalskatter gör att folk jobbar eller anstränger sig mindre. Det leder i sin tur till uteblivna skatteintäkter.

Medelinkomsttagares marginalskatter har sänkts de senaste två decennierna genom t.ex. jobbskatteavdraget. Samtidigt har marginalskatten höjts för höginkomsttagare, de med en månadsinkomst över ungefär 60 000 kronor.

Forskarna beräknar ”optimala inkomstskatteskalor” för Sverige utifrån olika antaganden om skatters effekter på arbetsutbudet och hur mycket staten vill omfördela.

– Det är påfallande att marginalskatten hoppar så kraftigt vid brytpunkten för statlig skatt. Behållningen av att anstränga sig skiljer sig väsentligt åt hos två personer som tjänar, säg, 35 000 och 45 000 i månaden. Under försiktiga antaganden skulle skatteintäkterna antagligen öka om marginalskatten sänktes för höginkomsttagare, avslutar Håkan Selin.

Data och metod

Rapportförfattarna använder numeriska metoder för att beräkna optimala skatteskalor. SCB:s strukturlönestatistik används för att ta fram de lönefördelningar som ligger till grund för analysen. Rapporten innehåller också mycket deskription av skatter och inkomster.