En lägre anslutningsgrad till a-kassan ledde till lägre löner
Medlemstappet i a-kassan år 2007 ledde till svagare löneutveckling, visar en ny rapport från IFAU.
Publicerades: 05 juni 2019
I januari 2007 höjdes medlemsavgifterna till a-kassan efter nya regler för a-kassornas självfinansiering. I genomsnitt steg avgiften från cirka 100 till 350 kronor i månaden. Ungefär 380 000 personer lämnade a-kassan under 2007 och täckningsgraden gick från ungefär 90 till 80 procent. Samma år inleddes också en stor avtalsrörelse då tre miljoner arbetstagare fick nya kollektivavtal.
Rapportförfattaren finner att medlemsminskningen påverkade lönebildningen. En minskning i anslutningsgraden till a-kassan med 10 procentenheter ledde till att lönerna föll med mellan 1 och 5 procent.
– En tänkbar förklaring till resultaten är att fackets och arbetstagarnas förhandlingsstyrka sjunker, säger rapportförfattaren Mathias von Buxhoeveden. Att effektskattningarna blir så pass stora kan också bero på att väldigt många kollektivavtal just omförhandlades under 2007. Det är inte säkert att lönerna är lika känsliga under perioder då det inte sker några betydande omförhandlingar.
Hur mäts effekterna av anslutningsgraden till a-kassan?
I rapporten utnyttjar författaren att medlemsminskningen i a-kassan skiljde sig åt mellan branscher. Analysen bygger på att jämföra löneutvecklingen i branscher där medlemstappet var olika stort. Med hjälp av olika statistiska metoder kan analyserna ta hänsyn till att det sker andra förändringar på arbetsmarknaden och att de som lämnar a-kassan troligen har en annan risk för arbetslöshet än de som stannar kvar.
Data
I huvudsak används data från a-kassornas medlemsregister tillsammans med detaljerad information om löner från SCB.
Den genomsnittliga medlemsavgiften i a-kassan är idag, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, cirka 100 kronor i månaden och tillbaka på 2006 års nivå.
Kontakt
IFAU-rapport 2019:15 ”Hur påverkar anslutningsgraden till a-kassan lönebildningen?” är skriven av Mathias von Buxhoeveden vid IFAU och Uppsala universitet. Den är en sammanfattning av Working paper 2019:13. För mer information kontakta Mathias på mathias.vonbuxhoeveden@nek.uu.se