Arbetskraftsinvandring till Sverige från tredjeland

Författare: Mattias Engdahl, Och Erik Sjödin, Och

Sammanfattning av Rapport 2024:21

Arbetskraftsinvandring från tredjeland (länder utanför EU/EES) lyfts ofta fram som avgörande för att fylla kompetensluckor och främja ekonomisk tillväxt. Sedan år 2000 har regleringen av arbetskraftsinvandring genomgått betydande förändringar, vilka dokumenteras i denna rapport. Rapporten visar på ett tydligt skifte 2008, då den statliga arbetsmarknadsprövningen ersattes av ett system där arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft blev styrande, och där området i större utsträckning regleras genom lag. Registerdata visar att många arbetskraftsinvandrare från tredjeland som folkbokfört sig i Sverige – ungefär en tredjedel av dem som fått arbetstillstånd – har haft höga förvärvsinkomster, ofta högre än kärnarbetskraftens. Majoriteten arbetar i storstadslänen, särskilt Stockholms län, och de folkbokförda är ofta sysselsatta inom branscherna ”företagstjänster” samt ”hotell- och restaurangverksamhet”, vilket har blivit särskilt vanligt efter 2008. En relativt stor grupp av de folkbokförda arbetskraftsinvandrarna från tredjeland saknade dock förvärvsinkomster, och det är oklart hur denna grupp försörjde sig.

Förändringar i arbetskraftsinvandringen till Sverige