Jobbstimulansen skapar inte betydande ekonomiska drivkrafter

För att det ska löna sig att ta ett arbete eller utöka sin arbetstid när man får ekonomiskt bistånd infördes år 2013 en jobbstimulans. Stimulansen innebär att bidragstagare som haft bistånd i sex månader får behålla 25 öre av varje tjänad krona under två år, i stället för att kommunen räknar av hela lönen från det ekonomiska biståndet.

Jobbstimulansen har oftast liten ekonomisk betydelse

Det visar sig att de flesta biståndsmottagarna inte kombinerar löneinkomst och ekonomiskt bistånd, utan antingen har bistånd utan att ha inkomst från lön eller så lämnar de försörjningsstödet då de får ett jobb med inkomst som ligger över biståndsgränsen. De som kombinerar lön och bistånd gör det ofta under en kortare period. Författaren drar slutsatsen att jobbstimulansen har begränsad ekonomisk betydelse.

Sammanboende föräldrar med barn får tjäna mer innan de lämnar biståndet helt, vilket innebär att de i större utsträckning kan kombinera löneinkomst och ekonomiskt bistånd.

– De flesta som hittar ett jobb får en lön som gör att de lämnar det ekonomiska biståndet helt. Det är såklart bra, men eftersom jobbstimulansen endast ger ett tillskott till dem som kombinerar lön och ekonomiskt bistånd blir dess roll som ekonomisk drivkraft begränsad, säger rapportförfattaren Johan Vikström.

– Därmed inte sagt att stimulansen inte kan vara betydelsefull för den grupp som tar del av den, framförallt barnfamiljer.

Studerar personer med ekonomiskt bistånd

Rapportförfattaren följer nästan 70 000 personer som börjat en ny period med ekonomiskt bistånd någon gång 2020–2022. Gruppens bistånd och inkomster följs under 18-månader. I rapporten används månadsuppgifter för löneinkomst och ekonomiskt bistånd från Socialstyrelsen, Skatteverket och SCB.