Snabbare och effektivare kontakter mellan arbetssökande och arbetsgivare med lediga jobb medför inte bara att lediga platser tillsätts fortare utan också att lönenivån stiger. Det framgår av IFAU-rapporten ”The effect of search frictions on wages”. Rapporten visar att om alla kontakthinder elimineras medför detta en engångshöjning av företagens medellöner på cirka 10 procent.

Samhall är ett statligt företag som sysselsätter personer med fysiska och psykiska handikapp. Staten har formulerat ett antal kvantitativa mål för verksamheten. Personer med intellektuella, psykiska och multipla handikapp ska prioriteras. Företaget ska också vara lönsamt och en viss andel av personalen ska varje år övergå till sysselsättning utanför Samhall. Detta kan leda till målkonflikter. Personer med svåra arbetshandikapp kan dels förväntas vara mindre produktiva än andra och dels ha större svårigheter att få jobb utanför Samhall, vilket minskar lönsamhet och personalomsättning. Målen rörande lönsamhet och personalomsättning kan alltså medföra att Samhall väljer att anställa personer med små eller inga handikapp.

I IFAU-rapporten ”The determinants of participation in a social program: Evidence from a prototypical job training program” studeras deltagandet i ett stort amerikanskt arbetsmarknadspolitiskt program. Trots programmets storlek visade det sig att inom en grupp individer som var behöriga kände en majoritet inte till att programmet existerade. Och bland de behöriga som ansökte om att få delta framkom det att låg utbildning minskade chansen att faktiskt påbörja programmet, liksom att ha låg inkomst och vara färgad eller spansktalande.

Gymnasiekommittén föreslår en ännu starkare betoning av förberedelse för högre studier, på bekostnad av arbetslivs- och yrkesförberedelse på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Utifrån ett historiskt jämförande perspektiv är det troligt att detta vidgar utbildningsklyftorna och ytterligare försvårar ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Det framgår av IFAU-rapporten ”Grundläggande yrkesutbildning och övergången skola-arbetsliv – en jämförelse mellan olika utbildningsmodeller”.

Företagen spenderar mera på personalutbildning under högkonjunkturår än i lågkonjunkturperioder, trots att det under högkonjunktur är svårare och dyrare att avvara personal i produktionen.  En förklaring kan vara att redovisnings­praxis försvårar personalutbildning i lågkonjunktur. Det visar IFAU-­­rapporten ”Employer-sponsored training in stabilisation and growth policy perspectives”.

Friårsvikarierna är ofta arbetssökande med en relativt stark ställning på arbetsmarknaden, vilket ökar friårsförsökets direkta kostnad. Bland de friårslediga är kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning överrepresenterade i förhållande till övriga sysselsatta. Det visar rapporten "Friåret ur ett arbetsmarknadsperspektiv - delrapport 1" från IFAU.