En beskrivning av jobbstimulansen, löneinkomster och ekonomiskt bistånd

Jobbstimulansen innebär att biståndsmottagare får behålla 25 öre för varje intjänad krona i stället för att en krona dras av från det ekonomiska biståndet. Den här rapporten undersöker vägen in på arbetsmarknaden för personer med ekonomiskt bistånd och vilka ekonomiska drivkrafter jobbstimulansen kan skapa. Resultaten visar att många förblir biståndsmottagare länge, medan andra snabbt övergår till lönearbete. Det är ovanligt att personer kombinerar löneinkomst och ekonomiskt bistånd. En vanlig väg in på arbetsmarknaden är i stället att säkra en anställning med en lön över biståndsgränsen och sedan fortsätta med lönearbete utan bistånd. Dessa mönster gör att jobbstimulansens för många grupper har liten ekonomisk betydelse, eftersom den endast ger ett ekonomiskt tillskott till dem som lönearbetar samtidigt som de får ekonomiskt bistånd. Samtidigt finns det hushåll som får en större summa i jobbstimulans. Jobbstimulansen är också ekonomiskt mer betydelsefull för vissa grupper. Det gäller framför allt för sammanboende hushåll med barn. För dessa familjer krävs ofta en högre löneinkomst för att lämna ekonomiskt bistånd, vilket innebär att jobbstimulansen är mer ekonomiskt betydelsefull eftersom löneinkomst och ekonomiskt bistånd kombineras i större utsträckning.