-
Kvinnor och män påverkas lika mycket av motgångar
Kvinnors underrepresentation i chefspositioner kan inte förklaras av att de är sämre än män på att hantera motgångar i en konkurrensutsatt miljö. Det visar en ny rapport från IFAU.
-
Penningpolitiken är mer kraftfull under pågående avtalsperioder
I en ny studie från IFAU analyseras sambandet mellan penningpolitikens effekter och löneförhandlingar. Studien finner att penningpolitiken har större inverkan på den reala ekonomin under pågående avtalslöneperioder än vid omförhandlingar.
-
Senarelagd pensionering varken bra eller dålig för hälsan
Att senarelägga pensioneringen varken ökar eller minskar risken för att behöva vård senare i livet eller risken att dö i förtid. Det visar en ny rapport från IFAU, skriven av Johannes Hagen vid Uppsala universitet.
-
Ny metod för att undersöka effekter av familjestorlek
En ny rapport från IFAU vidareutvecklar metoden att använda tvillingfödslar för att hitta effekter av hur antalet barn påverkar hur det går för mammor på arbetsmarknaden.
-
Invandringen verkar ha begränsade effekter på inhemsk arbetskraft
Ökad konkurrens via invandring kan påverka sysselsättnings- och löneutvecklingen för inhemsk arbetskraft, men effekterna varierar mellan grupper och beror på typen av invandring. Det visar en ny rapport från IFAU, skriven av Mattias Engdahl vid Uppsala universitet.
-
Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolor
Elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier. Fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än de kommunala. Det visar en ny rapport från IFAU.
-
Lesbiska par med barn har mer jämställd inkomstutveckling
Inkomstskillnaderna är mindre i samkönade kvinnliga par än i jämförbara heterosexuella efter att paren fått barn. Det visar en ny rapport från IFAU, skriven av Ylva Moberg vid Uppsala universitet.
-
Kortare avstånd till skolan gav ökat politiskt deltagande
Den stora ökningen av antalet realskolor i Sverige under det tidiga 1900-talet bidrog till att höja utbildningsnivån och öka den partipolitiska aktiviteten. Det visar en ny studie från IFAU.