• Arbetskraften alltmer uppdelad efter förmåga

    Män med liknande intelligens, social förmåga och utbildningsnivå jobbar oftare tillsammans i dag än för tjugo år sedan. Skillnaderna mellan anställdas egenskaper har ökat mellan företagen och beror till stor del på IT-sektorns expansion, visar en ny IFAU-rapport.

  • Skolsegregationen har ökat till följd av boendesegregation och fritt skolval

    Elever med utländsk respektive svensk bakgrund går idag oftare i olika skolor. Ökad boendesegregation är den viktigaste orsaken till denna utveckling, men det fria skolvalet kan också förklara en del visar en ny IFAU-rapport.

  • Befälsutbildning under värnplikten gör dig till chef

    En ny IFAU-rapport visar att de som gjort militärtjänst som befälselever har större chans att bli chefer på den civila arbetsmarknaden. Värnplikt som plutonsbefäl och kompanibefäl ökar sannolikheten att vara chef vid 30–40 års ålder med 75 procent.

  • Lärarlegitimation kräver stora insatser på skolnivå

    Skolor och huvudmän ser behov av att höja kompetensen och ändra rutiner för betygssättning i och med lärarlegitimationsreformen. En ny IFAU-rapport visar också att en oönskad konsekvens av reformen är att rektor kan komma att sätta betyg på elever då lärare saknar legitimation.

  • Kärlek och ekonomi, om änkepensionens effekter på äktenskapen

    Ett giftermål handlar inte bara om kärlek, utan även om ekonomiska överväganden. Strax innan änkepensionen togs bort den 1 januari 1990 planerade många par för pensionen genom att gifta sig. Par som tjänade mer på att gifta sig var mer benägna att ingå äktenskap.

  • Ojämn föräldraledighet bidrar till att kvinnor har svårare än män att uppnå höga löner

    I Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna. Detta så kallade glastak finns bland tjänstemän i både privat och offentlig sektor. IFAU visar i en ny rapport att glastaket hänger samman med kvinnors större uttag av föräldraledighet.

  • Längre grundskola gav ökad politisk jämlikhet

    Den längre och mer enhetliga grundskola som infördes i Sverige på 1960-talet bidrog till att minska betydelsen av socialt ursprung vid rekryteringen till politiska poster. Det visar en ny rapport från IFAU.

  • Utvecklingen i skolan efter 1990-talets skolreformer

    En ny rapport från IFAU visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.