En decentraliserad lönebildning och fler vårdproducenter inom landstingssektorn leder till högre löner där och därmed till minskade löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. Även den tekniska utvecklingen, som ökat kravet på högutbildad arbetskraft i landstingen, har bidragit till ökade lönenivåer där. Dessa slutsatser drar Lars Calmfors och Katarina Richardson i en ny studie.

IFAU ger ut en ny metodrapport. Ämnet är skattning av programeffekter, det vill säga en statistisk/ekonometrisk uträkning av hur en person påverkas av att delta i tex ett arbetsmarknadspolitiskt program. I rapporten visas hur man kan minska osäkerheten i sådana skattningar, särskilt då programmet har olika effekt för olika grupper av deltagare beroende på t ex ålder och utbildningsbakgrund.

Kompetensutveckling och livslångt lärande är ständigt aktuella teman. På senare tid har olika stöd för att stimulera kompetensutveckling i arbetslivet utretts och debatterats. Mot bakgrund av denna diskussion presenterar IFAU en översikt över den ekonomiska forskningen om personalutbildning på arbetsplatserna. Slutsatsen är att det är arbetsgivaren som både betalar och tjänar mest på att höja personalens allmänna kompetens genom personalutbildning.

Huvudresultaten i två av IFAU:s engelska rapporter om hur utformningen av arbetslöshets- och sjukförsäkringen påverkar sjukskrivningar bland arbetssökande har nu sammanfattats på svenska i rapporten ”Samspel mellan arbetslöshets- och sjukförsäkringen”.

Att utvärdera effekten av ett program kräver oftast några års uppföljningshorisont. Nu visar en ny IFAU-rapport hur man kan ge en uppskattning av det förväntade resultatet redan kort efter det att programmet introducerats. I rapporten används friårsförsöket som exempel på hur metoden kan användas.

Sedan tidigt 1980-tal har inkomstspridningen ökat i Sverige. Nu visar en ny IFAU-rapport ett samband mellan inkomstspridningen och antalet egendomsbrott i samhället.

Hälften av friårsvikarierna arbetade under månaden före vikariatet och endast 40 % uppbar a-kassa. På kort sikt verkar friåret inte heller medföra någon stor minskning av antalet långa sjukskrivningar. Friåret riskerar därmed att bli dyrare än förväntat. Det visar IFAU:s andra rapport om friårsförsöket.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inriktade mot ungdomar – ungdomsprogram – var vanligare i Sverige i mitten på 1990-talet, än i andra europeiska länder. De svenska programmen omfattade också större grupper och var i högre utsträckning inriktade på arbetspraktik än utbildning. Detta framgår av en IFAU-studie där före detta gymnasielever i fem europeiska länder följs upp ett år efter skolan.