Pressmeddelanden

Den ekonomiska krisen under 1990-talets första del drabbade den utrikes födda befolkningen hårdare än den svenskfödda. Sysselsättningen och den genom­snittliga förvärvsinkomsten sjönk mer bland invandrare än infödda svenskar. Det framkommer i en ny rapport från IFAU som skrivits av Per-Anders Edin och Olof Åslund på uppdrag av den statliga ”Kommittén Välfärdsbokslut”.

Lönekraven stiger när arbetstiden förkortas. Detta tyder på att en arbetstidsförkortning inte bör ses som ett sätt att långsiktigt minska arbetslösheten. Resultaten redovisas i den första svenska individdatastudien om effekter på löner och faktisk arbetstid av en arbetstidsförkortning: IFAU-rapporten ”Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet – en studie på svenska individdata” av Oskar Nordström Skans

Arbetslösheten i Sverige ökade kraftigt i början av 1990-talet, det gjorde också omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska programmen. Nu först kan vi börja säga något om vilka långsiktiga effekter de aktiva åtgärderna haft. Deltagande i program kan sägas både ha förkortat och förlängt deltagarnas tid i arbetslöshet. Detta visar resultaten i ”An evaluation of the active labour market programmes in Sweden” – en forskningsrapport från IFAU, författad av Barbara Sianesi, University College London.

Sannolikheten för att en arbetsplats inom industrin läggs ned påverkas av de anställdas egenskaper, arbetsplatsens och teknologins ålder, konkurrenssituationen i branschen samt av det regionala arbetsmarknadsläget. Detta visar resultaten i "Determinants of plant closures in Swedish manufacturing" - en forskningsrapport från IFAU, författad av Fredrik Andersson och Altin Vejsiu.

Av de arbetsgivare som anställt funktionshindrade anser 86 procent att det fungerat lika bra eller bättre än vad de trott från början. Främsta anledningen är att den anställdes arbetskapacitet visat sig vara högre än förväntat. Det är en av slutsatserna i forskningsrapporten ”Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga – ett arbetsgivarperspektiv”, författad av Helena Knutsson och Kristian Persson.

När kvinnor från landsorten mister arbetet och kommer i kontakt med arbetsmarknadspolitiken uppstår lätt målkonflikter och missförstånd, visar rapporten ”Flöde eller rundgång”. Kvinnorna själva beskriver ofta en livssituation där förvärvsarbete är en av många delar som måste anpassas till varandra. Arbetsmarknadspolitiken har däremot endast ett mål, förvärvsarbete.

Forskningsrapporten ”Arbetsgivarnas rekryteringsbeteende” visar att de flesta rekryteringar sker via informella kontakter, att arbetskraftsbristen är störst i offentlig sektor och att arbetsgivarna hanterar bristsituationer i stor utsträck­ning genom övertid och omfördelning av arbetsuppgifter.

Praktik med vanliga arbetsuppgifter, snarare än yrkesinriktad utbildning, är viktigt för att arbetsmarknadsåtgärder ska leda till arbete.