Pressmeddelanden

I sin forskningsrapport undersöker Åsa Ahlin och Eva Johansson invånarnas inställning till kommunalt tillhandahållen skola. De har bland annat studerat hur efterfrågan på skola påverkas då inkomster och skatt ökar. De har också jämfört sina resultat med de som funnits i studier på amerikanska data.

För kvinnor, personer med låg utbildning och utländskt medborgarskap kan tidsbegränsade anställningar vara en återvändsgränd. Också säsongs- och behovsanställda riskerar att den tidsbegränsade anställningen varvas med andra tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet. Helt annorlunda är situationen för män med hög utbildning och svenskt medborgarskap. De har haft det lättare att få fast jobb efter en tidsbegränsad anställning.

Högre minimilöner för hotell- och restauranganställda leder till att fler förlorar sina jobb. Stödet för att lägre minimilöner stimulerar till nyanställningar är dock inte lika entydigt. Detta konstaterar Per Skedinger i rapporten ”Minimum wages and employment in Swedish hotels and restaurants” från IFAU.

Både deltagare och personal var nöjda med verksamheten inom projektet Rinkeby Arbetscentrum som inriktade sig på långtidsarbetslösa invandrare. Däremot är det osäkert om projektet ökade chanserna till jobb eller utbildning. Detta konstaterar forskarna Lennart Hallsten, Kerstin Isaksson och Helene Andersson i rapporten ”Rinkeby Arbetscentrum – verksamhetsidéer, genomförande och sysselsättningseffekter av ett projekt för långtidsarbetslösa invandrare” från IFAU.

Spelar kostnaden för att vara sjukskriven någon roll för hur länge man är borta från arbetet? Skiljer sig kvinnors och mäns sjukskrivningar åt? Beror en minskning i antalet sjukdagar på minskad sjukersättning eller ökad arbetslöshet? Dessa frågor studeras i två rapporter från IFAU: ”Assessing the effect of public policy on worker absenteeism” (även publicerad i ”Journal of Human Resources”) och ”Economic incentives and gender differences in work absence behavior” av Per Johansson och Mårten Palme samt Göran Broström (medförfattare till den sistnämnda rapporten).

Lönesänkningar är långt ovanligare i Sverige än i andra länder. Det visas i IFAU-rapporten ”Wage policy and endogenous wage rigidity: a representative view from the inside” av Jonas Agell och Helge Bennmarker. Forskarna spårar denna brist på flexibilitet till en kombination av institutionella faktorer (LAS och kollektivavtalens utformning), och mer allmängiltiga faktorer som har att göra med att många företag är rädda för att löneflexibilitet och lönesänkningar leder till dålig arbetsmoral och hög personalomsättning. Rapporten baseras på enkätsvar från 885 svenska personalchefer.

Utvecklingsgarantin infördes 1998 för att förhindra arbetslösa ungdomar att passiviseras. Målet var att alla arbetslösa ungdomar inom 100 dagar skulle erbjudas arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I forskningsrapporten ”Does early intervention help the unemployed youth?” visar författarna, Kenneth Carling och Laura Larsson vid IFAU, att Utvecklingsgarantin inte blev till någon hjälp för ungdomarna.

En aktiv arbetsmarknadspolitik av det slag som bedrevs i Sverige under 1990-talet är ingen ”underkur” mot arbetslösheten. Detta visas i en rapport från IFAU författad av Lars Calmfors, Anders Forslund och Maria Hemström. Rapporten ”Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?” sammanfattar forskningen om den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter på arbetslöshet och sysselsättning.