Pressmeddelanden

Utvärderingar av aktiva arbetsmarknadsprogram har i regel förmedlat en dyster bild beträffande en framtida ökning av sysselsättningsmöjligheterna för deltagarna. Utbildningsvikariat tycks i detta avseende dock ha varit en relativt framgångsrik arbetsmarknadsåtgärd. Detta visar resultaten i "An evaluation of the Swedish trainee replacement schemes" – en forskningsrapport från IFAU av Hans Sacklén.

Forskningsrapporten ”Sick of being unemployed? Interactions between unemployment and sickness insurance” tyder på att sannolikheten att en arbetslös person sjukskriver sig är högre då det är ekonomiskt fördelaktigt att göra det. Rapporten, författad av Laura Larsson vid IFAU, visar också att sannolikheten för en sjukskrivning ökar då den arbetslöse närmar sig utförsäkringstidpunkten från arbetslöshetsförsäkringen. Dessa faktorer tycks däremot inte ha någon effekt på sjukskrivningens längd.

Aktivitetsgarantin är ett bra sätt att arbeta för att deltagarna ska komma ur arbetslösheten. Det menar 91 % av de arbetsförmedlare som svarat på IFAU:s enkät. Men undersökningen pekar också på att informationen om programmet har vissa brister. Det visar rapporten ”Genomförandet av aktivitetsgarantin” av Daniela Fröberg och Kristian Persson vid IFAU.

Den låga sysselsättningen och höga arbetslösheten har länge varit föremål för intensiva diskussioner inom Europeiska unionen. Ett viktigt steg mot en mer samordnad politik och en gemensam strategi för ökad sysselsättning togs i och med att stats- och regeringscheferna i juni 1997 i Amsterdam enades om en särskild avdelning för sysselsättning i det s k Amsterdamfördraget.

Fler personer i arbetsmarknadspolitiska program leder till ett ökat arbetskraftsutbud. Fler lediga platser ökar också arbetskraftsutbudet, medan ökad arbetslöshet minskar arbetskraftsutbudet. Resultaten finns i en ny forskningsrapport: Do labor market programs affect labor force participation? Den är författad av Kerstin Johansson vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Studien, med fokus på programmens effekt på arbetskraftsutbudet under 1990-talet, är den första i sitt slag.

Ekonomiska sporrar i form av skattelättnader kan vara effektiva för att främja arbete på kort sikt. De fungerar även bland lågutbildade och socialbidragsberoende personer med liten arbetslivserfarenhet. För ungdomar kan intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet öka chanserna att få ett jobb. Detta visar IFAU-rapporten ”Active labour market policy vs employment tax credits: lessons from recent UK reforms” av Richard Blundell och Costas Meghir (University College London och Institute for Fiscal Studies).

Det är ofta svårt att fastställa om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd verkligen orsakar en förändring i arbetslösheten, t ex genom att minska tiden i arbetslöshet. Skälet är att man i allmänhet inte kan beakta alla skillnader mellan dem som berörs av åtgärden och dem som inte berörs. Då kan man inte heller utesluta att skillnader i arbetslöshetstider beror på olikheter mellan de två grupperna, snarare än på åtgärden.

Svenska män som har deltagit i kommunal vuxenutbildning (komvux) har en lägre lön än de som inte har deltagit. Invandrarkvinnor som deltagit får däremot en högre lön än invandrarkvinnor som inte gått komvux. Det visar IFAU-rapporten ”Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning”.