Pressmeddelanden

Ekonomiska sporrar i form av skattelättnader kan vara effektiva för att främja arbete på kort sikt. De fungerar även bland lågutbildade och socialbidragsberoende personer med liten arbetslivserfarenhet. För ungdomar kan intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet öka chanserna att få ett jobb. Detta visar IFAU-rapporten ”Active labour market policy vs employment tax credits: lessons from recent UK reforms” av Richard Blundell och Costas Meghir (University College London och Institute for Fiscal Studies).

Det är ofta svårt att fastställa om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd verkligen orsakar en förändring i arbetslösheten, t ex genom att minska tiden i arbetslöshet. Skälet är att man i allmänhet inte kan beakta alla skillnader mellan dem som berörs av åtgärden och dem som inte berörs. Då kan man inte heller utesluta att skillnader i arbetslöshetstider beror på olikheter mellan de två grupperna, snarare än på åtgärden.

Svenska män som har deltagit i kommunal vuxenutbildning (komvux) har en lägre lön än de som inte har deltagit. Invandrarkvinnor som deltagit får däremot en högre lön än invandrarkvinnor som inte gått komvux. Det visar IFAU-rapporten ”Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning”.

En persons arbetslöshetstid beror på hur många andra som är arbetslösa i närområdet. En hög arbetslöshet i närområdet bidrar, enligt en ny rapport från IFAU, till att personers arbetslöshetsperiod kraftigt förlängs.

En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten "Crime, unemployment and labor market programs in turbulent times". Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen.

Arbetsgivare har ofta varit med i såväl planering som genomförandet av arbetsmarknadsutbildningar där många deltagare lyckats få jobb efter avslutad utbildning. Arbetsgivare är inte lika delaktiga i utbildningar där få fått jobb.

Samhall är ett statligt företag som sysselsätter personer med fysiska och psykiska handikapp. Staten har formulerat ett antal kvantitativa mål för verksamheten. Personer med intellektuella, psykiska och multipla handikapp ska prioriteras. Företaget ska också vara lönsamt och en viss andel av personalen ska varje år övergå till sysselsättning utanför Samhall. Detta kan leda till målkonflikter. Personer med svåra arbetshandikapp kan dels förväntas vara mindre produktiva än andra och dels ha större svårigheter att få jobb utanför Samhall, vilket minskar lönsamhet och personalomsättning. Målen rörande lönsamhet och personalomsättning kan alltså medföra att Samhall väljer att anställa personer med små eller inga handikapp.

Friårsvikarierna är ofta arbetssökande med en relativt stark ställning på arbetsmarknaden, vilket ökar friårsförsökets direkta kostnad. Bland de friårslediga är kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning överrepresenterade i förhållande till övriga sysselsatta. Det visar rapporten "Friåret ur ett arbetsmarknadsperspektiv - delrapport 1" från IFAU.