När kvinnor från landsorten mister arbetet och kommer i kontakt med arbetsmarknadspolitiken uppstår lätt målkonflikter och missförstånd, visar rapporten ”Flöde eller rundgång”. Kvinnorna själva beskriver ofta en livssituation där förvärvsarbete är en av många delar som måste anpassas till varandra. Arbetsmarknadspolitiken har däremot endast ett mål, förvärvsarbete.

Forskningsrapporten ”Arbetsgivarnas rekryteringsbeteende” visar att de flesta rekryteringar sker via informella kontakter, att arbetskraftsbristen är störst i offentlig sektor och att arbetsgivarna hanterar bristsituationer i stor utsträck­ning genom övertid och omfördelning av arbetsuppgifter.

Praktik med vanliga arbetsuppgifter, snarare än yrkesinriktad utbildning, är viktigt för att arbetsmarknadsåtgärder ska leda till arbete.

I sin forskningsrapport undersöker Åsa Ahlin och Eva Johansson invånarnas inställning till kommunalt tillhandahållen skola. De har bland annat studerat hur efterfrågan på skola påverkas då inkomster och skatt ökar. De har också jämfört sina resultat med de som funnits i studier på amerikanska data.

För kvinnor, personer med låg utbildning och utländskt medborgarskap kan tidsbegränsade anställningar vara en återvändsgränd. Också säsongs- och behovsanställda riskerar att den tidsbegränsade anställningen varvas med andra tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet. Helt annorlunda är situationen för män med hög utbildning och svenskt medborgarskap. De har haft det lättare att få fast jobb efter en tidsbegränsad anställning.

Högre minimilöner för hotell- och restauranganställda leder till att fler förlorar sina jobb. Stödet för att lägre minimilöner stimulerar till nyanställningar är dock inte lika entydigt. Detta konstaterar Per Skedinger i rapporten ”Minimum wages and employment in Swedish hotels and restaurants” från IFAU.

Både deltagare och personal var nöjda med verksamheten inom projektet Rinkeby Arbetscentrum som inriktade sig på långtidsarbetslösa invandrare. Däremot är det osäkert om projektet ökade chanserna till jobb eller utbildning. Detta konstaterar forskarna Lennart Hallsten, Kerstin Isaksson och Helene Andersson i rapporten ”Rinkeby Arbetscentrum – verksamhetsidéer, genomförande och sysselsättningseffekter av ett projekt för långtidsarbetslösa invandrare” från IFAU.

Spelar kostnaden för att vara sjukskriven någon roll för hur länge man är borta från arbetet? Skiljer sig kvinnors och mäns sjukskrivningar åt? Beror en minskning i antalet sjukdagar på minskad sjukersättning eller ökad arbetslöshet? Dessa frågor studeras i två rapporter från IFAU: ”Assessing the effect of public policy on worker absenteeism” (även publicerad i ”Journal of Human Resources”) och ”Economic incentives and gender differences in work absence behavior” av Per Johansson och Mårten Palme samt Göran Broström (medförfattare till den sistnämnda rapporten).