Deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins två första faser har få organiserade aktiviteter, men söker relativt många arbeten och är överlag nöjda med programmet, visar en ny IFAU-rapport.

Arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionshinder inom OECD-länderna varierar kraftigt. Detta visar en omfattande studie av Anders Bergeskog, IFAU. För första gången presenteras också jämförbar statistik för i vilken utsträckning personer med funktionshinder deltar i olika typer av arbetsmarknadspolitiska program eller har förtidspension.

Åtta av tio arbetsgivare tycker att Swit-utbildningar hjälpt dem i deras brist på IT-kompetens. Det visar en ny undersökning från IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ”Att utbilda dem som har jobb – exemplet Swit”, av Sara Martinson.

Åtta av tio deltagare i anställningsstöd är nöjda med åtgärden, men samtidigt tycker hälften att stöden inte underlättat för dem att få ett osubventionerat jobb.

Närheten till landsmän och andra invandrare är viktiga faktorer när flyktingar väljer bostadsort i Sverige. Förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden har också betydelse. Det visar den första svenska studien i sitt slag – ”Now and forever? Initial and subsequent location choices of immigrants” av Olof Åslund vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Den ekonomiska krisen under 1990-talets första del drabbade den utrikes födda befolkningen hårdare än den svenskfödda. Sysselsättningen och den genom­snittliga förvärvsinkomsten sjönk mer bland invandrare än infödda svenskar. Det framkommer i en ny rapport från IFAU som skrivits av Per-Anders Edin och Olof Åslund på uppdrag av den statliga ”Kommittén Välfärdsbokslut”.

Lönekraven stiger när arbetstiden förkortas. Detta tyder på att en arbetstidsförkortning inte bör ses som ett sätt att långsiktigt minska arbetslösheten. Resultaten redovisas i den första svenska individdatastudien om effekter på löner och faktisk arbetstid av en arbetstidsförkortning: IFAU-rapporten ”Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet – en studie på svenska individdata” av Oskar Nordström Skans

Arbetslösheten i Sverige ökade kraftigt i början av 1990-talet, det gjorde också omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska programmen. Nu först kan vi börja säga något om vilka långsiktiga effekter de aktiva åtgärderna haft. Deltagande i program kan sägas både ha förkortat och förlängt deltagarnas tid i arbetslöshet. Detta visar resultaten i ”An evaluation of the active labour market programmes in Sweden” – en forskningsrapport från IFAU, författad av Barbara Sianesi, University College London.