Lönesänkningar är långt ovanligare i Sverige än i andra länder. Det visas i IFAU-rapporten ”Wage policy and endogenous wage rigidity: a representative view from the inside” av Jonas Agell och Helge Bennmarker. Forskarna spårar denna brist på flexibilitet till en kombination av institutionella faktorer (LAS och kollektivavtalens utformning), och mer allmängiltiga faktorer som har att göra med att många företag är rädda för att löneflexibilitet och lönesänkningar leder till dålig arbetsmoral och hög personalomsättning. Rapporten baseras på enkätsvar från 885 svenska personalchefer.

Utvecklingsgarantin infördes 1998 för att förhindra arbetslösa ungdomar att passiviseras. Målet var att alla arbetslösa ungdomar inom 100 dagar skulle erbjudas arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I forskningsrapporten ”Does early intervention help the unemployed youth?” visar författarna, Kenneth Carling och Laura Larsson vid IFAU, att Utvecklingsgarantin inte blev till någon hjälp för ungdomarna.

En aktiv arbetsmarknadspolitik av det slag som bedrevs i Sverige under 1990-talet är ingen ”underkur” mot arbetslösheten. Detta visas i en rapport från IFAU författad av Lars Calmfors, Anders Forslund och Maria Hemström. Rapporten ”Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?” sammanfattar forskningen om den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter på arbetslöshet och sysselsättning.

Utvärderingar av aktiva arbetsmarknadsprogram har i regel förmedlat en dyster bild beträffande en framtida ökning av sysselsättningsmöjligheterna för deltagarna. Utbildningsvikariat tycks i detta avseende dock ha varit en relativt framgångsrik arbetsmarknadsåtgärd. Detta visar resultaten i "An evaluation of the Swedish trainee replacement schemes" – en forskningsrapport från IFAU av Hans Sacklén.

Forskningsrapporten ”Sick of being unemployed? Interactions between unemployment and sickness insurance” tyder på att sannolikheten att en arbetslös person sjukskriver sig är högre då det är ekonomiskt fördelaktigt att göra det. Rapporten, författad av Laura Larsson vid IFAU, visar också att sannolikheten för en sjukskrivning ökar då den arbetslöse närmar sig utförsäkringstidpunkten från arbetslöshetsförsäkringen. Dessa faktorer tycks däremot inte ha någon effekt på sjukskrivningens längd.

Aktivitetsgarantin är ett bra sätt att arbeta för att deltagarna ska komma ur arbetslösheten. Det menar 91 % av de arbetsförmedlare som svarat på IFAU:s enkät. Men undersökningen pekar också på att informationen om programmet har vissa brister. Det visar rapporten ”Genomförandet av aktivitetsgarantin” av Daniela Fröberg och Kristian Persson vid IFAU.

Den låga sysselsättningen och höga arbetslösheten har länge varit föremål för intensiva diskussioner inom Europeiska unionen. Ett viktigt steg mot en mer samordnad politik och en gemensam strategi för ökad sysselsättning togs i och med att stats- och regeringscheferna i juni 1997 i Amsterdam enades om en särskild avdelning för sysselsättning i det s k Amsterdamfördraget.

Fler personer i arbetsmarknadspolitiska program leder till ett ökat arbetskraftsutbud. Fler lediga platser ökar också arbetskraftsutbudet, medan ökad arbetslöshet minskar arbetskraftsutbudet. Resultaten finns i en ny forskningsrapport: Do labor market programs affect labor force participation? Den är författad av Kerstin Johansson vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Studien, med fokus på programmens effekt på arbetskraftsutbudet under 1990-talet, är den första i sitt slag.