Både deltagare och personal var nöjda med verksamheten inom projektet Rinkeby Arbetscentrum som inriktade sig på långtidsarbetslösa invandrare. Däremot är det osäkert om projektet ökade chanserna till jobb eller utbildning. Detta konstaterar forskarna Lennart Hallsten, Kerstin Isaksson och Helene Andersson i rapporten ”Rinkeby Arbetscentrum – verksamhetsidéer, genomförande och sysselsättningseffekter av ett projekt för långtidsarbetslösa invandrare” från IFAU.

Spelar kostnaden för att vara sjukskriven någon roll för hur länge man är borta från arbetet? Skiljer sig kvinnors och mäns sjukskrivningar åt? Beror en minskning i antalet sjukdagar på minskad sjukersättning eller ökad arbetslöshet? Dessa frågor studeras i två rapporter från IFAU: ”Assessing the effect of public policy on worker absenteeism” (även publicerad i ”Journal of Human Resources”) och ”Economic incentives and gender differences in work absence behavior” av Per Johansson och Mårten Palme samt Göran Broström (medförfattare till den sistnämnda rapporten).

Lönesänkningar är långt ovanligare i Sverige än i andra länder. Det visas i IFAU-rapporten ”Wage policy and endogenous wage rigidity: a representative view from the inside” av Jonas Agell och Helge Bennmarker. Forskarna spårar denna brist på flexibilitet till en kombination av institutionella faktorer (LAS och kollektivavtalens utformning), och mer allmängiltiga faktorer som har att göra med att många företag är rädda för att löneflexibilitet och lönesänkningar leder till dålig arbetsmoral och hög personalomsättning. Rapporten baseras på enkätsvar från 885 svenska personalchefer.

Utvecklingsgarantin infördes 1998 för att förhindra arbetslösa ungdomar att passiviseras. Målet var att alla arbetslösa ungdomar inom 100 dagar skulle erbjudas arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I forskningsrapporten ”Does early intervention help the unemployed youth?” visar författarna, Kenneth Carling och Laura Larsson vid IFAU, att Utvecklingsgarantin inte blev till någon hjälp för ungdomarna.

En aktiv arbetsmarknadspolitik av det slag som bedrevs i Sverige under 1990-talet är ingen ”underkur” mot arbetslösheten. Detta visas i en rapport från IFAU författad av Lars Calmfors, Anders Forslund och Maria Hemström. Rapporten ”Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?” sammanfattar forskningen om den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter på arbetslöshet och sysselsättning.

Utvärderingar av aktiva arbetsmarknadsprogram har i regel förmedlat en dyster bild beträffande en framtida ökning av sysselsättningsmöjligheterna för deltagarna. Utbildningsvikariat tycks i detta avseende dock ha varit en relativt framgångsrik arbetsmarknadsåtgärd. Detta visar resultaten i "An evaluation of the Swedish trainee replacement schemes" – en forskningsrapport från IFAU av Hans Sacklén.

Forskningsrapporten ”Sick of being unemployed? Interactions between unemployment and sickness insurance” tyder på att sannolikheten att en arbetslös person sjukskriver sig är högre då det är ekonomiskt fördelaktigt att göra det. Rapporten, författad av Laura Larsson vid IFAU, visar också att sannolikheten för en sjukskrivning ökar då den arbetslöse närmar sig utförsäkringstidpunkten från arbetslöshetsförsäkringen. Dessa faktorer tycks däremot inte ha någon effekt på sjukskrivningens längd.

Aktivitetsgarantin är ett bra sätt att arbeta för att deltagarna ska komma ur arbetslösheten. Det menar 91 % av de arbetsförmedlare som svarat på IFAU:s enkät. Men undersökningen pekar också på att informationen om programmet har vissa brister. Det visar rapporten ”Genomförandet av aktivitetsgarantin” av Daniela Fröberg och Kristian Persson vid IFAU.