Den låga sysselsättningen och höga arbetslösheten har länge varit föremål för intensiva diskussioner inom Europeiska unionen. Ett viktigt steg mot en mer samordnad politik och en gemensam strategi för ökad sysselsättning togs i och med att stats- och regeringscheferna i juni 1997 i Amsterdam enades om en särskild avdelning för sysselsättning i det s k Amsterdamfördraget.

Fler personer i arbetsmarknadspolitiska program leder till ett ökat arbetskraftsutbud. Fler lediga platser ökar också arbetskraftsutbudet, medan ökad arbetslöshet minskar arbetskraftsutbudet. Resultaten finns i en ny forskningsrapport: Do labor market programs affect labor force participation? Den är författad av Kerstin Johansson vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Studien, med fokus på programmens effekt på arbetskraftsutbudet under 1990-talet, är den första i sitt slag.

Ekonomiska sporrar i form av skattelättnader kan vara effektiva för att främja arbete på kort sikt. De fungerar även bland lågutbildade och socialbidragsberoende personer med liten arbetslivserfarenhet. För ungdomar kan intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet öka chanserna att få ett jobb. Detta visar IFAU-rapporten ”Active labour market policy vs employment tax credits: lessons from recent UK reforms” av Richard Blundell och Costas Meghir (University College London och Institute for Fiscal Studies).

Det är ofta svårt att fastställa om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd verkligen orsakar en förändring i arbetslösheten, t ex genom att minska tiden i arbetslöshet. Skälet är att man i allmänhet inte kan beakta alla skillnader mellan dem som berörs av åtgärden och dem som inte berörs. Då kan man inte heller utesluta att skillnader i arbetslöshetstider beror på olikheter mellan de två grupperna, snarare än på åtgärden.

Traditionell nationalekonomisk teori har svårt att förklara förekomsten av arbetslöshet. Så kallade sökmodeller tar hänsyn till att det tar tid att hitta ett nytt jobb, bland annat beroende på människors sökintensitet och tillgången på arbete. Modellerna ger därigenom större kunskap om arbetslöshetens orsaker samt effekter av arbetsmarknadspolitiska program. I en ny IFAU-rapport sammanställs empiriska studier av sökmodeller, baserade på information om människors arbetslöshetstid, anställningstid och lön.

James Heckman och Xuesong Li analyserar i IFAU-rapporten ”Selection bias, comparative advantage and heterogeneous returns to education: Evidence from China in 2000” hur stor inkomstökning en högre utbildning ger i Kina. De visar att två vanligt förekommande metoder att beräkna hur mycket högre inkomst man får av en fyraårig universitetsutbildning jämfört med en gymnasieutbildning (den sk inkomsteffekten) leder till mycket olika resultat – 29 respektive 56 procent. Båda beräkningarna visas dock vara behäftade med systematiska fel och författarna förordar en ny metod som undviker dessa. Den nya metoden resulterar i en beräknad effekt på 43 procent för högre utbildning.

Svenska män som har deltagit i kommunal vuxenutbildning (komvux) har en lägre lön än de som inte har deltagit. Invandrarkvinnor som deltagit får däremot en högre lön än invandrarkvinnor som inte gått komvux. Det visar IFAU-rapporten ”Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning”.